Jag hatar min kropp.
Den är tjock den är fet och den är ful.
Men det värsta av allt är att den aldrig är hel, den går sönder jämt. Är det inte ett knä är det ryggen är det inte magen så är det axeln är det inte axeln så är det något annat. Det är alltid något!

Jag har inget att göra på dagarna känns det som, distans suger och jag har inget vettigt att kliva upp till på morgonen. Idag skulle jag iaf träna vilket jag hade planerat in, allt gick som smort jag var väldigt grym med tanke på mördarpasset jag körde igår.

PANG det bara small till i ryggen när jag gjorde en ryggövning, jag kände igen smärtan och insåg direkt att jag fick ryggskott nr 2. Kröp hem från iksu (tur att det inte är så långt) vågar inte sluta röra på mig för jag vet att det blir värre, men 21 kvm kan man inte röra sig så mycket på så jag har gjort mitt bästa. Duschen gjorde allt värre och nu är jag mest bara arg och irriterad, livet är inte bra.