Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.

Det som jag för några månader sedan aldrig trodde skulle försvinna, försvann bara sådär... Jag har inte ens tänkt på det, jag vet inte ens om jag bryr mig, borde jag göra det? Jag känner mig dum.

En annan sak har mina tankar istället, alldeles för mycket, och det känns alldeles för bra för att vara sant. Jag kan inte förstå hur det blev så heller. Det är konstigt det där.

Imorgon är det valborg, det betyder kalas hos Thomas, men jag vill ju till Frida också, Oskar är ju där, det är värt allt. Men jag vill nog till Falun mest av allt.

Det är även sista dagen på praktiken i Sävar, känns skönt. Behöver inte anstränga mig för att ta mig dit ut längre. Annie ska även bjuda på Lunch, det känns värt.


Puss

Simon and Garfunkel - The sound of Silence